knockeduplife

Vaknade kissnödig och i samma veva for slemproppen. Några minuter senare började värkarna.

15:00

Värkarna kommer med 5 minuters mellanrum och vi börjar åka in till Lycksele.

17:00

Dem startar CTG och värkarna avtar. Är öppen 4 centimeter och vi får sitta och vänta ifall värkarna kommer tillbaka. 20:00 får vi besked om att vi får åka hem igen. Muttrade nog hela vägen hem och var sur över att måsta åka hem igen. Värkarna blir starkare och starkare och jag får ingen sömn förhuvudtaget på hela natten.

12 Februari 14:30

Värkarna blir regelbunda igen, och dem gjorde så j*kla ont att jag trodde att jag skulle börja grina. 16:00 Åker vi in till Lycksele igen

18:00

Kommer vi in till BB och då är jag öppen 6 centimeter och värkarna kommer med 3 min mellanrum. Och jag som trodde att värkarna inte kunde bli värre låg nu och skrek när dem kom.

19:30

Fick Epiduralbedövning av Dr. Reinert. (lite lustigt att han hette så eftersom att min bortgångna farfar hette Reinert.) Bedövningen var som skänkt från ovan för smärtan försvann direkt.

21:30

Får jag påfyllning av bedövning eftersom att jag börjar känna värkarna igen. Öppen 8 cm.

23:30

Tömmer dem fostervattnet och jag börjar känna värkarna igen.

00:15

Får prova på lustgas. Tycker däremot inte att det ger ett dyft förutom att man blir lite lullig i några sekunder. En halvtimme senare får jag påfyllning på epiduralen. Ger dock ingen effekt.

01:55

Får börja krysta. Är så trött i kroppen att jag inte tror att jag kan krysta och säger om och om igen att jag vill kasta in handduken och åka hem. Men 02:38 kommer lilla Otto och skriker på en gång. Kändes helt ofattbart att han nu låg på mitt bröst och gnydde. Helt klart kärlek vid första ögonkastet. Var dock så trött och slut att jag inte hade kraft att hålla i honom särskilt länge, rädd för att tappa honom fick Angelica sköta medan dem slet och drog för att få ut moderkakan. Sen var det dags att sy ihop mig där nere. Bedövning tog inte som det skulle för det gjorde riktigt ont när dem skulle sy. Så en intim piercing är något som jag aldrig någonsin kommer att fundera på haha.

Men hur ont det än gjorde och hur många gånger jag ville avbryta och åka hem så var det helt klart värt mödan. För han är ju det goaste jag någonsin skådat!

3 timmar gammal