Att en vecka har gått känns jätte konstigt, dagarna har gått så fort. Har inte riktigt hunnit låta det sjunka in att jag faktiskt blivit mamma till en sån söt liten krabat som Otto! Men nog känns det att han är min och att jag inte har han på låns. Själv har jag inte varit så jätte fräsch den här veckan. Har jätte lågt blodvärde så man är lite grann som en gående zombie, och dagen som jag äntligen skulle få komma hem knackade febern på dörren. Så svettandes och huttrandes och trött har jag ammat, vankat och suttit i lägenheten. Men nu är febern över tror jag och lyckligare kan jag nog inte bli just nu. Känns som att man behöver all ork man kan få eftersom att Otto har en tendens att sova mycket och länge och jämt på dagarn och mindre på nätterna. Men de är väl som det ska vara antar jag. Och inte kan man klaga när man hör hur han gnyr på små timmarna och när man tänder lampan ligger han och tittar runt fundersamt. <3