Kan nu säga att jag helt och hållet smält detta med att bli förälder. Jag kan inse nu att det bara är 15 veckor kvar. Vill flytta in i nya lägenheten nu!! Vill börja bädda sängen och göra det mysigt för ankomsten. Har så mycket jag vill göra för att det ska bli fint.

Har för övrigt världens bästa stöd i allt detta. Känner mig lyckligt lottad för dem vänner som står kvar och "offrar" lördag kvällar för att umgås, och inte dricker. Som för mig inte spelar någon roll, men att dem tänker på mig får mig att riktigt glad. Att jag dessutom har en vän som själv ska få barn några veckor efter mig är ju helt underbart! Alltså lyckan och glädjen jag kände då är ju helt obeskrivlig. Dels för att dem ska få barn, men även för att man har ett stöd när det kommer till bebis snack haha. Sen har jag även en sån himla tur att jag har en bra släkt. Behöver inte köpa så mycket stora grejer i och med att jag får låna och ärva en massa saker. Helt underbart! I och med att man inte är storm rik så känns det jätte bra att jag har så fina människor omkring mig. Var hos min +moster och fick låna en hel påse med kläder, och tro mig att jag rivit upp påsen ett x antal gånger bara för att kolla igenom allt. Kläderna är så himla små att det är svårt att förstå att det ska rymmas en bebis i dem! Fick låna en barnvagn av dem också så nu är det löst också.

Idag är det 110 dagar kvar till BF. Sååå nära men så långt bort.